Jag ska se mig i spegeln när lovet börjar.
Jag har ännu en gång misslyckats, har funderat över att satsa på att bli övervicktig istället för skinny. borde ju passa mig eftersom att jag verkligen älskar att småäta, helst onyttiga saker. har inte kunnat gå ut och springa pga min himla influensa i kroppen också -.- Jag är stort som ett hus!
Det som är jobbigast när man vandrar omkring här hemma, är det liksom som att kylskåpet ropar
- Kom smaka, lilla vän-
-Nej
- Jag är god, det krävs bara en liten tugga.
precis! det krävs bara en liten tugga för att hela systemet sätts igång. efter ett tag kan du nästan ha ätit en hel kaksmet, och ligger ner på golvet helt illamående. ångarar dig så mycket, därför äter du mera.
det handlar om att vända cirklen, vilket är så mycket enklare sagt än gjort.
Jag vill inte vara supersize. jag vill vara superskinny, men fyfan jag är så jävla svag. Hur ska jag kunna lyckas? Ingenting puschar mig framåt längre, det känns bara så omöjligt att nå målet.
Det som sårar mig mest är att jag ser en ledsen kropp i spegeln som skriker efter någon sorts hjälp, den liknar en 40 årings kropp med stora feta väck, och mitt ansikte är fettigt och äckligt.
alltså förlåt ,måste har äcklat er jätte mycket nu, ni behöver inte läsa!
DUNK. DUNK. mina fotstegs hörs genom en mils radie.
